198dagar sedan
Nästa vinprovning

Åkarp, Maj 2007

Så är det åter dags för en kul vinprovning. Denna gång är vi i Åkarp. Pingstafton och naturen blomstrar. Värdparet hade tänkt sig en varm, ljummen försommarkväll, poolen uppvärmd, men vädret är ju som det är i detta avlånga land. Vi fick genast reda på att vi skulle prova fyra olika roséviner. Detta har vi gjort en gång tidigare på en utflykt för några år sedan i slutet av augusti, en underbar varm sensommarkväll på Österlen då vi satt i Pensionat Agda Lunds trädgård. Nu öste regnet ner men det hindrade inte oss att ta oss an vår uppgift. Vi fick underlaget genast och kunde analysera doftoch smak allt eftersom vinerna hälldes upp i glasen. Vi har alla delade meningar om rosévin. Några ansåg det enbart kunde drickas en varm eftermiddag i trädgården, andra att det var utmärkt till en grillad köttbit, ja, tur är att vi alla har olika tycke och smak, för det blev en livlig diskussion. Vi diskuterade bl. a. hur rosévin egentligen tillverkades och här fanns det luckor och vi fick med hjälp av Mia fakta upplästa för oss, fakta tagna från Systembolagets utmärkta hemsida, varav jag citerar följande:

”Rosé, sedan länge vinvärldens fula ankunge, har blivit hipp. Den laxrosa, rubinröda eller nästan brandgula drycken som förr var enklaste bordsvin finns numera i en mängd karaktärsfulla skepnader.

Så tillverkas rosé
En vanlig missuppfattning är att rosévin framställs genom en blandning av rött och vitt - det sker bara i undantagsfall. Oftast görs rosévin som vitt vin, men på blå druvor. Skalen får ligga med i urlakningen några timmar efter pressningen för att avge precis så mycket röd färg som önskas. För starkare kulör och kraftfullare smak kan skalen också få jäsa med musten en kort stund. Rosévin kan också framställas genom kolsyrejäsning - maceration carbonique - då hela druvklasar får jäsa i sluten tank. Ovanstående metoder kan varieras och kombineras på många sätt - det förekommer också att vitvinsdruvor pressas extra hårt, vilket gör att de avger ett rött färgpigment.”

Ja, så fick vi klart för oss var det var vi drack. Alla fyra rosévinerna ansågs vara goda viner, några med frän doft i början men som så många gånger ändras doften efter en stund i glaset. Vi var tre denna gång, däribland undertecknad, som hade full poäng, och det var glädjande.

Vinerna vi provade var:
  • Leyda- Chile, nr 97723, 119:-. Ljus nästan orange färg, mycket smak av jordgubbar.
  • Château d´Aquéria - Frankrike, nr 98664, 125:-. Väldigt snällt vin, mjukt, smak av hallon.
  • Valle Reale - Italien, nr 2242, 79:-. Ljus rödblå färg, lite mer bitter i smaken, körbären dominerar här.
  • Stoneleigh - Nya Zeeland, nr 99518, 129:-. Den sötaste och mest saftliknande vinet, mycket fruktigt.